sedan juli har jag oroat mig, varit nervös, haft dåligt samvete, varit trött på, stressat och läst och nu är det äntligen över. hur det känns? ingen aning, jag känner mig bara tom, på ett bra sätt. finns inget att göra åt det mer, jag är inte ens nyfiken på hur det gick. bara tanken på att det är över gör mig lugn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar